Cash is king
Imorse vaknade vi tidigt och lite efter schemat kom vi iväg till flygplatsen. När vi checkade in uppmärksammade tjejen i disken att våra visum hade gått ut och sa åt oss att kontakta immigration office på flygplatsen för att få ett okej innan vi kunde få våra boardingkort.
Lydigt knallade vi iväg till passkontrollen men blev där hänvisade till en disk längre bort. Väl där fick vi tag på en kille som till slut följde med oss till incheckningen så att vi fick våra boardingkort. Han upprepade vid ett par tillfällen på väg dit att vi skulle betala men nämnde inga summor och heller inte riktigt hur det hela gick till.
På väg tillbaka till passkontrollen frågade han Kärleken om vi hade dong (vietnamesisk valuta) och hur mycket. Kärleken svarade sanningsenligt 800 000 (motsvarar 275.5 kr) varpå killen sa att det var vad vi skulle betala. Han tog oss före i kön till en passkontrollant och förklarade att det var där vi skulle betala. Innan han gick frågade han om vi ville ha kvitto. Det ville vi inte. Vi var mest angelägna om att komma därifrån och var ganska nöjda med lösningen som gavs.
Vi lämnade passen och fick en stämpel. Passkontrollanten sken som en sol och välkomnade oss tillbaka till Vietnam i framtiden men uppmanade oss att hålla koll på datumen nästa gång.
När vi väl var igenom med giltig stämpel och våra boardingkort släppte spänningarna och fler än en gång har vi skrattat gott åt " how much do you have". Vi inser att summan gick rakt ner i deras ficka men vet också att vi kom både lindrigare och billigare undan än vad vi riskerade att göra. Lite spänning i vardagen piggar ju alltid upp men just det här äventyret är kanske inget jag rekommenderar någon att prova.