På kvällen mötte Kärleken och jag upp den tjej vi träffade på hotellet i Mui Ne för tre år sedan. Sedan dess har hon bott i Norge i två år och arbetat som barnflicka, lärt sig Norska och är nu tillbaka i Vietnam. Hon jobbar och bor i Ho Chi Minh och nu bjöd hon ut oss på en kväll tillsammans med sin vän.  

 

De föreslog att vi skulle hänga med dem bak på deras moppar för att få en bild av stan. Kärleken var med på noterna men jag kände mig lite mer tveksam. Efter några om och men fick Kärleken en av sina drömmar att gå i uppfyllelse, han fick köra med mig där bak. 

 

Eftersom de inte visste om vi ville åka med hade de inte med några extra hjälmar men detta löstes enkelt genom att de åkte för att handla. Vi tyckte först att det kändes lite onödigt men när vi fick veta priset kändes det helt överkomligt.  $2 betalade hon för en hjälm och det är det ju helt klart värt. Så med splitternya hjälmar med tveksam effekt vid en eventuell krock hoppade vi på moppen och gav oss ut på tur i staden med miljontals moppar. 

 

Kärleken är en trygg förare och jag var aldrig rädd. Men vid någon tidpunkt kändes det lite onödigt att jag tillät att han filmade... men lycklig var han och mycket fick vi se.